Familjen

Familjen jag bor och jobbar hos, min värdfamilj, består av svenska mamma Sara, engelska pappa Henry, sjuåriga Eleanor, fyraåriga Evelyn och drygt ett och ett halvt-åriga Archel. Att Sara är svensk känns nästan som lite fusk kan jag tycka, för jag kan alltid fråga henne om det är något ord jag inte kan eller behöver förklara något krångligt ;) Om jag däremot skulle uttala något fel, eller om min grammatik blir tokig så är det oftast Eleanor eller Evelyn som hjälper till att rätta mig!
 
Eleanor är en riktig tuffing, som oftast är väldigt glad och nyfiken. Hon går i skolan alla veckodagar, där hon också spelar Tag Rugby och tar gitarrlektioner. Utöver det har hon ridlektion tillsammans med en kompis på fredagar och simlektion på torsdagar. I hennes roll som storasyster gör hon alltid sitt bästa för att hjälpa till med Archel och Evelyn!
 
 
 
 
Evelyn, även kallad Fidgie, är en glad och sprallig liten tjej som gärna vill göra allt precis som sin storasyster! Jag måste säga att jag känner igen mig lite i det där ... Annars utmärker hon sig på grund utav sin stora kärlek till två saker: Jordnötssmör och filmen Frozen. Helst äter hon jordnötssmör med allt, till och med fisk! Evelyn går på förskola tre dagar i veckan, onsdag - fredag, har ridlektion på tisdagar tillsammans med en kompis, och simlektion på torsdagar precis som Eleanor.
 
 
 
 
 
Archel, eller Archie som han också kallas, har en stor passion här i livet - hästar. Jag, som inte har så stor erfarenhet av barn sedan tidigare, trodde faktiskt inte att man kunde ha ett så brinnande intresse för något innan man ens kan prata? Han är i alla fall jättesöt när han alltid bär omkring på minst en häst, börjar smacka så fort han får syn på en häst (och han missar ingen!) och imiterar gnäggljud. Behöver jag ens säga att han gillar att gunga gunghäst? Jag är övertygad om att han kommer bli en fantastisk ryttare någon gång i framtiden om denna besatthet håller i sig, och jag väntar med spänning!
 
 
 
 
Joy och Giddie (Joy mer vit och Giddie mer grå) är familjens två hundar, som är helt underbara. Det första jag fick höra om dem är att det värsta de skulle kunna göra är att försöka slicka ihjäl en, och det stämmer verkligen!
 
 
 

Att mocka skit och relatera till Persbrand

Något av det bästa jag vet är att mocka skit. Det är kanske inte just skiten som får mig att må bra, men det där lagom ansträngande fysiska arbetet, blandat med antingen en podcast i öronen eller bara svagt surrande tankar gör att det nästan blir meditativt. De är en stund för mig själv, jag utför ett arbete vars resultat syns direkt och det sker helt utan prestige. Helt ärligt hade jag nog kunnat gå och mocka och pyssla i stallet hela dagen. Det är väl tur att vi bara har tre boxar här så att det är omöjligt att hålla på längre än ett par timmar, haha. Sedan är så klart kontakten med hästarna roligare än att mocka, men på något sätt blir den där ridturen som en belöning för allt slit man lägger ner i övrigt.

 

Okej, och Persbrandt då? Jo, idag var det Värvets intervju med just Mikael Persbrandt som var på i mina hörlurar och jag kom på mig själv med att relatera till nästan allt han sa. Jag gillar verkligen när ens fördomar om en person bryts och man får uppleva en ny sida av det man trodde att man visste. Av just honom har min bild baserats på Gunvald Larsson i Beck och löpsedlar om kokain. Därför blev jag väldigt fascinerad av att höra honom berätta om sin konst, sin bipolaritet och sina egna tankar om missbruket han nu äntligen har lyckats ta sig ur. Jag slängde iväg ett sms till syrran om hur jag kände igen mig i mycket av det han sa, varpå hennes svar blev att hon sett honom i Vänligen Lars Lerin och tänkt samma sak. Ibland blir man förvånad, och positivt överraskad! 

Silly billy

Silly billy är ett uttryck Evelyn använder sig av, och jag tycker att det passar ganska bra in på oss när vi åt hummus och grönsaker häromdan ... Man borde väl egentligen inte leka med maten, men ibland är det svårt att låta bli!